Rapport
Skräprapporten 2026
Hur ser skräpet ut i Sverige – och vilka trender behöver kommunerna känna till?
För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid – med en minskning i stadsmiljö. Rapporten lyfter också trender kring nikotinskräp som fimpar och snus, utvecklingen för engångsprodukter samt effekter av nya regler för plastprodukter som korkar och påsar. Den visar även hur mycket skräp du passerar under en kilometers promenad till jobbet och stora skillnader mellan svenska stränder – där Västerhavet har de högsta nivåerna sedan 2012.
Skräp – ett fortsatt stort problem enligt svenskarna
En Novusundersökning Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt är det bara en av tio som erkänner att de själva skräpat ner, främst yngre personer, män och snusare. De vanligaste orsakerna är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.
Årets Skräprapport följer trenderna kring nikotinskräp som fimpar, snus och vejps, samt det snabbt växande problemet med lustgastuber. Vi granskar även förbjudna och reglerade produkter som plastkorkar, engångsmuggar och plastpåsar.
Skräprapporten är ett viktigt verktyg för kommuner som vill förstå trenderna, prioritera sina åtgärder och sätta in insatser där de gör störst skillnad.
Under en kilometers promenad i en svensk stad passerar du i genomsnitt över 1000 skräpföremål, varav:
- 467
- fimpar
- 232
- snusprillor
- 82
- godispapper