I Sverige är det skräpigt på gator och torg och varje år går hundratusentals barn och elever ut och plockar mängder med skräp i samband med skräpplockardagarna. En del menar att skräpigheten beror på att det finns för få papperskorgar. Vi har därför diskuterat med Moe, som studerar vid Tsukuba universitet i Japan och som under sex månader volontärarbetar på Nynäshamns Naturskola, om varför det inte är lika skräpigt i Japan där det inte finns några papperskorgar alls i det offentliga rummet. Det här är hennes förklaring.
Att det är så rent på de japanska gatorna beror främst på utbildning och ansvarskänsla för det offentliga, särskilt i det vardagliga livet i skolan. I Japan har de flesta grundskolor och högstadieskolor, och i många fall även gymnasieskolor, tid för städning varje dag. Eleverna städar sina egna klassrum, korridorer, trappor, toaletter och ibland även skolgården. Detta tar vanligtvis omkring 10 till 15 minuter varje dag. Eleverna arbetar i små grupper, turas om och delar olika uppgifter. Denna städning är varken ett straff eller frivilligarbete, den betraktas officiellt som en del av utbildningen.
I den japanska läroplanen för grundskolan ingår städning i det som kallas ”särskilda aktiviteter”. Dessa aktiviteter syftar till att utveckla elevernas sociala färdigheter, ansvarskänsla och samarbetsförmåga genom klassmöten, skolaktiviteter och andra former av deltagande i skolan. Även om läroplanen för högstadiet och gymnasiet inte tydligt nämner städning, är den ändå en etablerad del av skolvardagen i många skolor.
Genom den dagliga städningen lär sig eleverna flera viktiga saker. De lär sig ansvar genom att städa platser som de faktiskt använder, och de lär sig samarbete genom att arbeta tillsammans med sina klasskamrater. Viktigast av allt är att de lär sig att offentliga platser inte tillhör en enskild person, utan delas av alla. Eftersom dessa platser används av många, lär sig eleverna att använda dem varsamt och att hålla dem rena.
Då detta fortsätter under många år utvecklar eleverna gradvis en stark känsla av offentligt ansvar. De lär sig att gemensamma utrymmen ska respekteras och tas om hand, snarare än att ses som någon annans problem.
Som vuxna tar många japaner naturligt med sig detta sätt att tänka in i samhället. De anser att offentliga platser bör hållas rena och att nedskräpning orsakar besvär för andra. Det finns också en stark gruppmedvetenhet i Japan, till exempel att man bryr sig om hur ens beteende påverkar andra och försöker undvika att orsaka besvär. Även om detta sociala tryck har både positiva och negativa sidor, fungerar det positivt när det gäller att hålla rent i det offentliga rummet.
Dessutom stöds detta beteende av lagar och lokala regler. Till exempel har förbud mot rökning på offentliga gator, minskat nedskräpning med cigarettfimpar och bidragit till att hålla offentliga platser rena.
Utöver säkerhetsfrågor finns det även problem med hantering och kostnader. Att underhålla och tömma offentliga papperskorgar innebär kostnader, och dessa betalas oftast av kommunerna. Det är också kommunerna som beslutar var papperskorgar ska placeras och det styrs av budget och prioriteringar.
Ett annat problem är missbruk, till exempel att människor slänger hushållsavfall i offentliga papperskorgar. På grund av dessa kostnads- och hanteringsproblem har många kommuner varit försiktiga med att sätta tillbaka papperskorgar igen. Men eftersom människor redan är vana vid att ta ansvar för sitt eget skräp, förblir gatorna ofta rena även med färre papperskorgar.
Text: Robert Lättman-Masch från Nynäshamns Naturskola och Moe Fujikawa, utbytesstudent från Tsukuba universitet
Bilder: Jezael Melgoza och Egor Myznik, Unsplash